.

Idag när jag hade gjort stallet klart gick jag t i hagen och ropade på Villma för jag skulle borsta av henne. Hon fäller så sjuukt mycket nu så hon har nästan som fläckar där nya pälsen kommit hiih. Så när jag ropar på henne stannar hon upp och kollar på mig innan hon kommer i full galopp mot mig, snacka om glad pensionär hela 21 år nu. Vi valde ju att hon skulle få avsluta sin karriär på banan och få gå i hagen och lufsta i stället, vilket hon verkar trivas till 100 med. Det e precis som att hon känner att hon gjort sitt och nu kan hon bara loppa sig hihi.

Glömmer aldrig den dagen mamma och jag åkte upp till stockholm för att kolla på en storhäst till mig. För de första så va det världens anläggning med ridhus, paddock, skrittmaskin och massor hästar. Kristine som ägde henne stod i ett eget stall på kortsidana av ridhuset med sina tre hästar. Villma va hennes tredjehäst och gick BARA 140 då så därför skulle hon säljas. 
När vi kom in i stallet stod de en mörk häst med en stor bläs och öronen va spätsade framåt och jag blev KÄR direkt!!! När hon visade henne hoppade hon en linje med räcke in och oxer ut typ 5 språng emellan eller nått och hon hoppade ju så stöden va på max och hon va inte i en enda bom :D När de va min tur hoppade jag upp till 140 på oxern och jag kommer ihåg att mamma sa att jag skulle sluta le för jag va sååå glad och älskade denna häst. Så vips en dag kom hon till vårt stall och blev MIN <3

När syrran skulle ha en storhäst blev de Villma som fick visa vägen och ta henne uppåt i klasserna som hon gjort med mig. Hon va inte den räddaste om sig och kunde lika väl ha 3 ner som va nolla, men hon bangade ALDRIG och gick på allt verkligen. En riktig läromästare kan man säga och vilken glädje vi haft av denna häst, så hon e verkligen värd att få gå och loppa sig och njuta i hagen.
VILLMA VI E SÅ TACKSAMMA FÖR ALLT DU GJORT FÖR OSS <3<3