The Impossible

Sitter just nu helt förstörd med gråten kvar i halsen. Har sett tsunamifilmen och försökt att inte få panik. Filmen va bra men heelt fruktansvärd :( Vi här hemma kommer aldrig kunna föreställa oss hur dom mår efter att ha gått igenom den katastrofen. Usch vad jag grät och försökte kolla hela tiden men ibland kunde jag inte ens kolla när dom for runt i vattnet och slogs mot alla saker som fanns där i.

ALLA MINA TANKAR TILL DE FAMILJER SOM FÖRLORADE MEDLEMMAR I TSUNAMIN <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0